Att hålla ett tidsschema är för oss mötesarrangörer en självklarhet lika väl som det ofta är en skön konst att lyckas. Trafikproblem, incheckningsrutiner, talare som drar över sitt tidsutrymme, inbjudna gäster som inte kommer i tid och fikapauser som aldrig tar slut är exempel på vad vi måste hantera när vi kämpar för att hålla det heliga tidsschemat i våra leveranser, vilket är ett helt självklart kvalitetskrav för oss och helt självklart för våra kunder. I veckan fick jag ett imponerande exempel på tidpassning inom byggbranschen där företaget PEAB tillämpar flygbranschens ”slottider” för leveranser till hotellbygget mitt bland spårvagnar, bussar och tusentals bilar vid Drottningtorget i Göteborg. Allt för att inte störa omgivningen och samtidigt leverera på tid. Lite kaxigt har man satt upp ett nedräkningsur på väggen för att visar att man tar tidpassning på allvar, drygt 400 dagar till öppning. Lika allvarligt är det inte i alla branscher. IT-projekt lever efter egen klocka, ”programmerarna behöver mer tid”, ”bugg i systemet”, ”brandväggen krånglar”, ”routern har lagt av”, ”vi felsöker…” Det verkar finnas hur många, för mig helt obegripliga, anledningar som helst till att jag inte fick det jag önskade i rätt tid. Vad kan man göra åt det? Ingenting, förutom att gilla läget. Måtte vi aldrig ringa upp en kund och säga ”ert event som skulle levererats idag har blivit försenat eftersom kaffebryggaren hängt sig”, ”Världsmästerskapet i Handboll flyttas en vecka för att biljetterna fastande i skrivaren”. Det finns ju inte på kartan. Inte i vår bransch.
Benny Karlsson
0 Svar till “Bättre aldrig än sent!”